My woman

När Kung Harold tagit med sig sin son ut för att jaga - vilket varit minst varannan vecka - hade Claire ofta envisats om att få följa med. Hon hade alltid gillat spänningen som kom i och med en jakt, och hade älskat vetskapen om att hennes far skulle blivit rasande om han sett henne ute i skogen på det viset. Ibland hade hon mest varit ivägen för de två männen, råkat tala för högt och där med skrämma iväg djuren, eller skicka iväg en pil lite för tidigt så att den missade och även på så sätt skrämma iväg djuren. Men hon hade lärt sig med tiden, även om hon hållit både sina kunskaper och sin passion för jagandet ifrån sin make. Sen å andra sidan, han hade ju aldrig frågat... Han visste om att hon kunde göra de typiska kvinnosakerna, så som att sy och städa, sätta upp hår och matcha färger. Men det fanns mycket mer till henne som han inte än hunnit se.
"Of course I will teach you. And if I know you correctly, you will be a natrual." Milo såg ner på henne med ett leende, och drog handen över hennes kind innan han ökade takten en gnutta. "There is nothing my woman can't do."
Lionel himlade med ögonen. Vilket jävla skryt. Donna var otroligt vacker, men hon var inte mycket mer än så. Inte enligt honom i alla fall. 
"And still, my woman is far better." Han sade det inte högt så att alla hörde, då han visste hur hans syskon skulle reagera på de orden. Istället viskade han det snabbt i Selinas öra medan han red vid henne. Han behövde inte skryta om henne framför alla för att bevisa sin kärlek - hon visste redan hur han kände.


Vanessa hade aldrig varit mycket för att jaga. Hon ansåg det för primitivt, kanske lite för grymt? Vapen hade aldrig varit hennes grej, precis som våld och blod. Att vissa fann nöje i det förstod hon inte. Henry hade alltid älskat det, men Vanessa hade aldrig riktigt förstått sig på det.
"Actually, my brother taught me. A long time ago." Hon log svagt och ryckte på sina axlar. "He was very good. Both with swords and arrows... He was tall, lean, and stronger than he looked. And he loved to fight. He used to tell me how fighting was sort of like dancing, and he loved to do both those things."
Leendet höll sig på läpparna. Det var inte ofta hon fick chans att tala om Henry, då Claire blev sorgsen bara hans namn nämndes. 
"After Claires rape..." Det var väl ett välkänt faktum? "He got so angry... He forced me and my sister, and Claire, out to the courtyard. Taught us all sorts of moves. The day after that, he took us to the woods and had us practice our newfound skills in a hunt."
Snabbt såg hon ut mot sjön, sedan tillbaka på Arabella. "I have to admit though... Out of all the women, I was probably the worst one. Couldn't shoot an arrow straight if my life depended on it."


 
Written By Natalie