My lord
Selina slöt läpparna åter samtidigt som hon slöt ögonen och kämpade emot tårarna som brände, hon förstod inte varför hon lät sig bli överkörd men hon vågade inte öppna munnen för det skulle bara göra honom mer arg än han redan var.
Vid hans nästa ord kände hon hur hjärtat sjönk, visst hon var en tjänare men att han kallade henne det och tryckte ner henne på det viset var det värsta han kunde göra.
"You are right, I'm just a servant but it's not my servant job to look after you." Hon reste sig upp från soffan och skakade på huvudet. "My lord, I will send in someone that works for you." Sorgset studerade hon honom i några sekunder innan hon neg för honom, vilket var hennes jobb, och lämnade därefter rummet.
Hon letade upp tjänaren som brukade se efter honom men instruerade honom bara att vara tyst men hålla ett öga på honom, om något hände hämtade han henne direkt. För hur sårad hon än var av hans ord kunde hon inte slappna av. Därför satt hon sig ner på golvet utanför med ryggen vilande mot väggen bredvid hans dörr, hon var trött och behövde förmodligen sömnen men en del av henne kunde inte lämna om han behövde henne. Även om det inte var troligt.
Enligt honom handlade det endast om att hon legat sig till toppen, särat lite på benen och så hade Tyrion gett henne vad hon velat. Visst hon var älskad av folket men vad han hört älskade folket alla som gav dem lite gåvor, kungens mor hade gjort samma och nu den där Claire. Deras folk var inte så dumma, men sedan verkade inte folket från Brill vidare smarta. Lika korkade som kungaparet.
"I don't like people like that.. She is a nobody with a crown." Han fnös åt det. "And the king is the same, it's a shame to kall them queen and king even." En drottning och kung borde vara som dem, de hade en personlighet och en pondus som de där människorna inte hade.
"I don't like this place, hopefully we will have the kingdom back soon because I'm already getting tired of the place and the people." Visst var han bitter och rent utav jävlig men det var så han kände, inget han skulle säga till kungaparet själva men till sin fru kunde han.
written by elisabeth