legendsofbrill.blogg.se

Även Claire hade hört att Milos mor var otroligt vacker, så självklart tog hon det som en komplimang att bli jämförd med henne. Sen om Jasmine verkligen hade hennes utseende i åtanke, eller om det handlade mer om hennes hår och klänning var dock en annan femma. 

"Yes yes, my mother is very beautiful... My daughter as well. As you can all hear, my life is not easy." Milo flinade svagt och lade sin hand mot dotterns axel. Han hade sett män dräggla över Cecilia hela hans uppväxt, och nu skulle han behöva spendera resten av sitt liv med att se minst lika många män dräggla över Jasmine. Att vara en vacker familj var inte alltid enkelt.

"I'm not as beautiful as my grandmother." Protesterade Jasmine snabbt, väldigt noga med att ingen var lika vacker som hennes älskade farmor. "But thank you!"

"Enough with the charming everyone, Jasmine." Milo såg lite menande ner mot sin dotter. Han förstod varför alla fastnade för henne. Hon var vacker, söt och charmig. Hans lilla ängel. "Why don't you go play with your new friends?"

"Alright daddy!" Som alltid innan hon lämnade hans sida, gav hon honom en snabb puss på kinden. Hon gav också sin mor en, innan hon skyndade bort till Dimitri som otåligt stått och väntat på att få leka med den nya flickan. 

"So, would the two of you like to share a room, or should we find Lady Donna her own room?" Claire såg mellan Milo och Donna med ett lätt leende. Hon visste ju inte ritkigt hur deras relation såg ut, så det var nog bäst att fråga.

Det lät ganska så underbart, att bara få vara precis den man ville vara utan att oroa sig för att förlora sina föräldrars kärlek. Själv hade hon inte riktigt kunnat ha det så. Hon hade lyckats gifta sig med Stephan trots föräldrarnas ogillande, men det var inte riktigt samma sak. Hon hade inte varit lika fri, för så länge Henry inte hade några barn hade hon varit hans efterträdare. Och nu var hon plötsligt kronprinsessan.

"I suppose that's true." Man hade hört om kungaparen, inte riktigt om de syskon som bar namnen men som inte bar en krona. De enda som hade stor koll på de andra kungabarnen var väl folket i kungariket, men även där skulle de med tiden glömmas bort. 

"My family... Well. My father became king when he was only ten years old. His uncle helped him rule until he was eighteen and married my mother. After that, my mother pretty much took over everything and now she's the one ruling while my father spends time with his children..."

Hon ryckte lite på axlarna, de var inte en vidare intressant familj. "We used to be six siblings, now we're four. Or well, five if you count Claire. She came to us when she was eleven and she's been like a sister to us ever since... Only thing is that, for some reason, none of us can have children. Claires kids are the closest to grandchildren my parents will ever get."